I kläm

OK, jag varnar redan här i – om du inte vill läsa ett gnälligt inlägg, vänligen sluta läsa här och återkom en annan dag.

Idag gör det ONT!! Vaknade och orkade knappt lyfta höger hand över täcket. Det strålar ut i långfingret och ringfingret och det känns som om någon har satt eld på nervtrådarna. Sitter därför här och skriver detta inlägg med hjälp av pekfingervalsen.

Tänk om jag kunde nå botten någon gång, så det kunde sluta värka. Jag är så trött på att ha ont dygnet runt. Visserligen är det inte så vanligt att nerverna kommer i kläm längre, men när det inträffar, går det liksom inte att ignorera smärtan.

Idag hade jag tänkt ta mig an en hög med medicinska artiklar, skrivna på engelska, men det kan jag glömma. Har läst första fem meningarna hur många gånger som helst och fattar nada. Jag hade också tänkt fortsätta med julklappstillverkningen, men den får anstå till senare ikväll eller en annan dag beroende på när jag blir mitt vanliga jag igen.

AAAAAAAAAH……….

 

 

 

Jag önskar verkligen ingen att behöva utstå en frozen shoulder, men tänk om det gick att packa ner axeln i ett paket och skicka bort den till långtbortiingenstans på semester där någon vänlig själ kunde förbarma sig över den ett tag, så kunde den få komma tillbaka utvilad och redo att börja jobba igen. Jag vill vara som vanligt igen och kunna gå på i 110% när jag så känner för det. Är vansinnigt less på att harva runt i knapp styrfart.

Sådär ja, då har jag fått gnälla av mig en stund. Tror det får bli en film på tv och krypa ner under värmefilten och vänta på bättre stunder.